Ingen kan få dig att känna dig underlägsen utan ditt eget samtycke
- Eleanor Roosevelt

Hela december har varit hittils bara en massa plugg. Men det börjar arta sig nu iaf..

Detta med att diskutera vissa saker på kommando är verkligen inte min grej känner jag. Jag vill gärna sväva ut ifrån exakt det som ska diskuteras. Kanske är det för att jag får en ny tanke som låter bättre i mitt huvud och vill då ta upp denna direkt. Det vet jag inte. Men jag kan säga att min huvud är helt slutkörd idag efter att ha diskuterat så mycket idag, och att försöka få ned några ord är extremt svårt. Eller ja om jag ska diskutera något som kanske låter vettigt i mitt huvud (som exempelvis här, då jag har en diskussion med mig sj om att diskutera) så går det ju bra då jag bara skriver som sagt de jag har i huvudet. Men att hålla mig till en tanke ur en synvikel som ska beskrivas.. då säger jag bara HJÄLP mig. Hahha.. 

jag vet inte om jag är en känslomänniska eller vad de heter som låter mina känslor styra hur jag tänker och att det är på grund av detta som det är svårt. jag vet inte, och tyvärr har jag inte långtid på mig att ta reda på det eller fundera ut det heller då denna J**VLA uppsats ska vara inlämnas den andra januari senast klockan tolv. Hur nu de ska gå till känner jag i skrivande stund. Mitt fokus ligger tyvärr inte just nu på det som ska diskuteras utan just nu kan jag verkligen inte fokusera på något. Det kanske märks i hur jag skriver detta inlägg med. Jag kan verkligen INTE, hur mycket jag än försökt, tänka just nu och fokusera. Allt annat ploppar upp i mitt huvud just nu. Som exempelvis att jag skulle behöva semester just nu och slippa tänka överhuvudtaget typ..

Strunt samma. Nu har jag iallafall fått skriva av mig lite. Dags att återgå till min och min kompis underbara (host) uppsats.. *Suck* Ja just nu är den inte så underbar eftersom vi inte riktigt får ihop den. Men vi har iaf fått bra kommentarer ifrån får handledare. Det är iaf något positivt :D

Detta är skriviet i efterhand så ni vet om detta. 

Min julafton iår bestämdes ganska sent om vart jag skulle vara och hur blev det? Ja på förmiddagen skrev jag på uppsatsen och sen gjorde mig iordning eftersom jag åkte iväg till Ronjas farmor och farfar och firade julafton på senare under eftermiddagen och kvällen. 

Det var trevligt att komma iväg överhuvudtaget hemmifrån och slippa tänka på arbetet under ett par timmar. Nu menar jag inte att det bara var trevligt på grund av det utan att jag hade ju trevligt sällskap under kvällen med samt att jag fick äta god mat (och godis ;))

kortfattat så såg min julafton ut så och jag var nog hemma runt halv 2-2 på natten :)

Sitter här med mina tankar just nu o tar en paus i skrivandet av c uppsatsen. Det är det sista som ska göra på skolan.. sen ska ja bege mig ut i arbetslivet på en annan ort än den jag bor i idag. Jag är livrädd. Hur ska ja klara av allt själv? Fixa ny lägenhet , jobb och flytta. Jag kommer ju knappt att känna någon på den nya orten. Men åh andra sidan så ser ja det som en nystart i livet. Att få komma ifrån denna lägenhet med alla minnen som finns i den.. men kommer ja att klara av det? Det är min största farhåga just nu. Jag försöker. Men just nu så känns de som om ja stampar på samma ställe hela tiden och jag kommer ingenstans. .. men det återstår att se.. jag måste bara våga att ta steget så brukar väl allt lösa sig efter hand..

Jag vet om att de var länge sedan som jag skrev det vet jag om, men de är för att vintern och hösten har gjort sig ännu en gång påminnd och nu är det mörkt och de blir bara mörkare och mörkare. Det är trist och tråkigt och ingen snö har vi fått ännu... Som sagt.. De är bara trist och tråkigt just nu.. Eller ja inte bara. Men de känns så på grund utav vädret. 

enda ljusglimtarna just nu i höstmörkret är att det börjar nu närma sig första advent och det betyder ju att allt fler ljus kommer upp. Jag tycker att de ser så mysigt ut. Men allt påminner mig bara om att jag kommer hem till en tom och ensam lägenhet (ja om man bortser ifrån katterna, men jag menar att jag har ingen mänsklig kontakt hemma.) Men de kommer nog att vända när ljuset och värmen kommer tillbaka. Det tror jag på. :) 

Detta med att skaffa en pojkvän eller kille som vissa i min omgivning, tycker att jag ska skaffa. Jag förstår inte, visst vill jag ha en kille, men varför ska jag involvera mig i någon i skåne när jag ska flytta nästa år. Det tycker jag inte är så smart. Men vem vem. Kärleken kanske finns här nere. jag vet inte. Men det är inte prio ett för mig just nu. Utan första prio är att klara av skolan och hitta ett jobb samt lägenhet. Jag ska härifrån. :)

Nä nu ska jag fortsätta att plugga. men först ska jag hämta tvätten :)