Dagens garv!

Idag skulle jag varit på väg till Kristianstad, men de blir inget.. De blir Hässleholm istället. Varför? tittade nu på öppetiderna och de har enbart öppet mellan 10:00 och 12:00 och jag valde att få den lilla sömn jag fick i natt. Så det blir inget utav det som jag skulle göra. Det blir att åka till Hässleholm för att köpa en biljett upp... 

Sitter i soffan och mina tankar snurrar... Tittar på alla fina ord som olika personer har skrivit.. Tittar på bilder och jag kan inte förstå. Tårarna rinner och jag ser bara tomhet framför mig just nu... Min mamma.. Älskade mamma.. Varför?? 

Mamma, min allra underbaraste vän
när får jag se dig igen

Vi bor så långt ifrån varann
att ses vardag vi inte kan

En tanke om dan jag alltid skänker
det är på dig mamma jag ofta tänker

För du känner mig så väl du vet
det är knappast någon hemlighet

Ett band så starkt mellan oss är
mamma, jag önskar du vore här

Till båda mina föräldrar ♥

Grattis Malin på din födelsedag! Hoppas du får en underbar dag!

(Bild lånad ifrån hennes FB)

Nu kommer ilskan... och frågorna.. varför??? Varför ville änglarna ha dig tillbaka så tidigt? Du skulle ha fyllt 57 år i december, och det var alltför tidigt att lämna oss nu. Varför är livet så orättvist? Varför kom denna j*vla sjukdom som tog ditt liv. Bort ifrån oss. Varför älskade mamma? jag är tacksam för all tid jag fick med dig och att jag hann säga att jag älskar dig och säga hej då till dig. Men frågan kommer alltid att finnas där. Varför??

Jag trodde aldrig i min vildaste fantasi att jag skulle bli tvingad att begrava mina föräldrar samma år. Jag var naiv att tro att mina föräldrar kommer att leva i evighet. Jag vet om att det inte existerar. Men 25 år gammal och föräldralös? Jag är ju inte ensam i detta nu då den 6 januari i år så förlorade fem barn sin fader och igår den 5 augusti så förlorade tre barn sin mamma. Hur orkar man att gå vidare? Hur orkar man klara av vardagen, när ens föräldrar är en såpass stor del utav sin vardag? Jag har "precis" kommit över sorgen över min pappa. Jag kommer aldrig att komma helt över den, men jag kunde prata om pappa och minnena utan att börja gråta. Nu börjar allt om, med den skillnaden över att jag inte kommer att ha mamma vid min sida denna gång. Mamma som nu är en ängel.

Jag behöver inte förklara mig över att jag skriver här. Men jag gör det iaf. Jag har mycket lättare att skriva om mina känslor än att prata om dem. och jag känner att jag behöver få utlopp för mina känslor just nu och tankar. jag vet om att jag som sagt inte är ensam över att ha denna tunga sorg. Men just nu så känns det ensamt med tanke på att jag sitter själv i min lägenhet. Jag vill vara själv. Jag måste få reda ut mina tankar och känslor innan jag klarar av att möta mina syskon nu när jag ska upp. åker imorgon eller tisdag. Jag måste ha styrka att klara av alla uppgifter som ligger framför oss syskon nu. Ett syskon ska inte behöva bära allt. Vi ska finnas just nu för varandra och det är viktigt att kunna prata om allt som har hänt. Men just nu behöver jag få vara ifred med mina känslor för att kunna reda ut dessa och för att orka prata om dem (eller sätta ord på dom)

R.I.P Pappa

6/1 -2012

En sak är säkert.. Jag kommer aldrig att glömma två datum så länge jag lever och det är den 6/1-12 och 5/8-12

Jag älskar er båda Mamma och Pappa ♥